Meny

Vad är barnmisshandel?

Barnmisshandel är när föräldrar eller andra vuxna orsakar ett barn skada på kroppen, sjukdom eller smärta. Hit räknas alla former av kroppslig bestraffning såsom att slå, sparka, bränna, skaka, knuffa, bita och lugga.

Misshandel i ett vidare begrepp kan också vara psykisk, som när en vuxen förmedlar till barnet att det är värdelöst, oälskat och oönskat genom till exempel att ignorera barnets närvaro, isolering, kritik, hån, hot om övergivande eller utfrysning till exempel genom att låsa in barnet på sitt rum.

Att barnet tvingas se eller höra våld i sin närmiljö är också barnmisshandel och kan sätta spår hos barnet på samma sätt som om det utsätts för direkt våld eller kränkningar.

Hur påverkas barn?

Att utsättas för fysisk eller psykisk misshandel kan sätta djupa spår hos ett barn, även om barnet drabbas sällan. Det är mycket svårt för barn att få ihop bilderna av föräldern som både en källa till trygghet och en källa till rädsla och hot. Barn är helt beroende av sina föräldrar och misshandel riskerar att hämma deras naturliga utveckling. Barn växer av att uppmärksammas, att bli behandlade med respekt och att känna sig älskade.

Att bli fysiskt eller psykiskt 
misshandlad som barn innebär ofta att

  • Barnets självkänsla blir låg
  • Barnet tror att det har gjort fel och tar på sig skulden för misshandeln
  • Barnets grundtillit till människor skadas
  • Barnet lär sig att konflikter hanteras genom makt, dominans och våld
  • Barnet reagerar med oro, rädsla och sömnsvårigheter
  • Barnet får kroppsliga besvär, till exempel ont i magen eller huvudvärk

Vad säger lagen?

Enligt den inledande bestämmelsen i föräldrabalken 6 kap 1 § har barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.

Förbudet mot aga infördes i svensk lag 1979. Enligt bestämmelsen 6 kap 1 § får inte barn utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Agaförbudet markerar att föräldrar aldrig får använda våld i barnets fostran. Däremot får föräldrar givetvis rycka undan sitt barn för att hindra det från att göra sig illa eller skada andra. Förbudet mot aga i föräldrabalken innehåller inte någon straffrättslig sanktion mot den som bryter mot bestämmelsen.

Det finns inga särskilda straffrättsliga regler när det gäller barn, utan brottsbalkens bestämmelser om misshandel gäller. Enligt 3 kap. 5 § brottsbalken döms ”den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom, eller smärta eller försätter honom i vanmakt eller något annat sådant tillstånd” för misshandel till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt döms personen för grov misshandel till fängelse i lägst ett år och högst tio år enligt 3 kap. 6 §. Misshandel av små barn bedöms vanligtvis som grov misshandel om det är en vuxen person som begått brottet.

Vad är samhällets ansvar?

Socialtjänsten har enligt socialtjänstlagen det yttersta ansvaret för att alla som vistas i kommunen får den hjälp och det stöd de behöver (2 kap. 1 § SoL).

Enligt 5 kap. 1 § och 1a § SoL ska socialnämnden bland annat verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden, med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdomar som visat tecken till en ogynnsam utveckling och sörja för att barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd de behöver.

Barn som bevittnar våld

Socialtjänstens ansvar för dem som har utsatts för brott regleras i 5 kap. 11 § SoL. I bestämmelsens tredje stycke markeras hur viktigt det är att barn som bevittnar våld får den hjälp och stöd som de behöver. ”Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnar våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp”.

Anmälnings-skyldighet

Den som misstänker att ett barn misshandlas ska anmäla detta även om han eller hon har tystnadsplikt. Anmälningsskyldigheten väger tyngre än tystnadsplikten. Den som arbetar med barn och unga är enligt lag 14 kap. 1 § SoL skyldig att anmäla sina misstankar.

Kontaktuppgifter

• Bergs kommun                    0687 – 161 00

• Bräcke kommun                  0693 -161 00

• Härjedalens kommun         0680 -161 00

• Krokoms kommun              0640 -161 00

• Ragunda kommun              0696 – 68 20 00

• Strömsunds kommun        0670 -163 20

• Åre kommun                        0647- 164 10

• Östersunds kommun         063- 14 30 00

Vid kvällar och helger har kommunerna en social beredskap/social jour som nås via 112. Be att få prata med social beredskap/social jour för den kommun det gäller.

Om du vill komma i kontakt med polisen ringer du 114 14.

Är det akut eller en överhängande fara för ett barn ring polisen på 112.  

Vad är Shaken baby syndrome?

Spädbarn och små barn löper större risk när de utsätts för barnmisshandel än äldre barn. När barn upp till 18 månader misshandlas brukar det handla om att de skakas kraftigt – oftast av en förälder. En vanlig förklaring från föräldern är: ”Jag skakade inte speciellt kraftigt. Barnet slutade ganska snabbt att skrika och somnade sedan”.

Ett spädbarns hjärna är mjuk som gelé. Om bebisen skakas kraftigt uppstår ett sprickmönster i hjärnan och blodkärl och nervtrådar slits av. Syrebrist uppstår, hjärnan svullnar och bebisen slutar att skrika. 85 procent av barnen överlever men skadorna de får gör att de flesta har stora vårdbehov för resten av sina liv.

Skadorna kan vara svåra synfel eller blindhet, mentala och fysiska handikapp, motoriska svårigheter eller förseningar och olika krampsjukdomar.

Misstänker du att ditt barn blivit skakat eller har du själv skakat ditt barn så ta omedelbart kontakt med sjukvården för att snarast möjligt läkarundersöka barnet. Det är ytterst viktigt för barnet att så tidigt som möjligt upptäcka eventuella skador för att öka chanserna att minimera skadorna.

Kontaktuppgifter

Ring 1177-sjukvårdsupplysningen eller om det är akut, ring 112.

Var kan man få hjälp?

Det kan vara svårt att be om hjälp om man har svårt som förälder att hantera konflikter med sitt barn. Man kan vara rädd för vad andra ska tycka och tänka om en som mamma eller pappa, det kan kännas oerhört skamligt och man kan vara rädd för vad det kommer få för konsekvenser.

Men det finns hjälp att få både för dig och ditt barn. Det kan finnas många orsaker till att en förälder kan brista. Men det är du som förälder som bär ansvaret och det är också du som behöver ta första steget för att åstadkomma förändring. Det är mycket lättare för barnet om det är du som vuxen som gör detta.

Ibland behöver man våga se att föräldraskapet kan vara övermäktigt ibland och att man behöver stöd. Ta hjälp av din omgivning såsom din partner, dina släktingar och dina vänner för att få råd och avlastning. Du kan även söka professionell hjälp.

I Jämtlands län finns en mängd olika instanser som erbjuder stöd till föräldrar som till exempel föräldrautbildningar, enskilda samtal, familjesamtal, familjebehandling och så vidare. Ta kontakt med socialtjänsten i din kommun som kan lotsa dig vidare eller ta kontakt med Barn- och ungdomspsykiatrin. 

Är du en förälder som vet eller oroar dig för att ditt barns andra förälder misshandlar ert barn fysiskt eller psykiskt? Kom ihåg att det är ditt ansvar att skydda och hjälpa ditt barn. Det gör du genom att be om hjälp och det kan du få genom att ringa Socialtjänsten i din kommun. 

Dekorativ illustration föreställande en länk

Länkar

Här har vi samlat länkar som är relevant med informationen på denna sida.

Kontaktuppgifter kommunerna

Kontakta den kommun som anmälan gäller.

Ring kommunens kundtjänst och gör en anmälan

• Bergs kommun                    0687 - 161 00

• Bräcke kommun                  0693 -161 00

• Härjedalens kommun         0680 -161 00

• Krokoms kommun              0640 -161 00

• Ragunda kommun              0696 - 68 20 00

• Strömsunds kommun        0670 -163 20

• Åre kommun                        0647- 164 10

• Östersunds kommun         063- 14 30 00

Vid kvällar och helger har kommunerna en social beredskap/social jour som nås via 112. Be att få prata med social beredskap/social jour för den kommun det gäller.

Om du vill komma i kontakt med polisen ringer du 114 14.

Är det akut eller en överhängande fara för ett barn ring polisen på 112.